Tamiller VAF
DEL 2: VÅRD AV ILLERN
4. *** Att skaffa en tamiller ***
(4.1) Vilken färg är bäst? Hona eller hane? Vilken ålder?
(4.2) Är detta en haniller eller en honiller?
(4.3) Hur många ska jag skaffa? Alla på en gång eller en i taget?
(4.4) Var kan jag få tag på en tamiller? Vad ska jag leta efter?
(4.5) Vad är de små blå prickarna i min illers öra? Vad är det för ståhej om
Marshall Farms?
(4.6) Hur introducerar jag en ny iller till mina etablerade?
(4.7) Kommer min iller att komma överens med mina andra husdjur?
5. *** Göra sig redo för sin iller ***
(5.1) Hur kan jag lämpligast illersäkra mitt hem? Vad behöver jag tänka på?
(5.2) Hur kan jag skydda min matta, växter och min soffa?
(5.3) Vad behöver jag för att ta hand om min iller?
(5.4) Behöver jag en bur? Var får jag tag på en? Vad ska finnas i den?
6. *** Illerutrustning ***
(6.1) Vad ska jag ge min iller för mat?
(6.2) Ska jag ge min iller några supplement?
(6.3) Vad är bra godis?
(6.4) Vilken typ av lådfyllning ska jag använda?
(6.5) Djuraffärer använder kutterspån som burmaterial. Ska jag göra det också?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4. *** Att skaffa en tamiller ***
-------------------------------
(4.1) Vilken färg är bäst? Hona eller hane? Vilken ålder?
Färg
Likaväl som med människor är en illers personlighet viktigare än färg eller kön.
Välj den färg eller teckning du tycker om.
Det finns inga egentliga skillnader i personlighet mellan en (kastrerad) hane
eller en hona. Hanar är oftast betydligt större, runt 45 cm och 0,9 till 2,3 kg,
medan honor är runt 40 cm och väger 0,4 till 1,3 kg. Hanars huvuden är ofta
bredare, vilket kan ge dem ett kattliknande utseende. Om du skaffar en
okastrerad iller, kom ihåg att kostnaden för en honas sterilisering kan bli
högre än att kastrera en hane. (Om du inte har tänkt att föda upp illrar MÅSTE
du operera dina djur [9.1].)
Det finns två skilda åsikter om vilken ålder som är bäst för en ny illerägare.
Vuxna djur är ofta något lugnare och kan redan vara lådtränade och tränade att
inte nafsa [7.2] [7.1]. De är däremot större och kan också ha lärt sig dåliga
vanor. Valpar är väldigt söta, och i och med att de är mindre och är relativt
sömniga (som riktigt unga) kan detta verka säkrare för en ny ägare. De kräver
dock mer omvårdnad och mycket mer träning. De kommer också snart att bli mycket
aktiva. Illrar bör inte tas från sin mor innan de är 7 eller 8 veckor, och många
uppfödare föredrar att behålla valparna tills de är 10 veckor eller äldre.
-------------------------------
(4.2) Är detta en haniller eller en honiller?
Om du är osäker på om din iller är hane eller hona är det troligtvis en hona. :)
Titta på illerns mage, halvvägs mellan svansen och där bröstkorgen börjar. Om du
ser något som ser ut som en utstående navel är det en hane - och det är inte en
navel. Ser du inte det, titta precis framför anus efter en andra öppning,
eventuellt med en skinnflik över. Ser du det är det en hona.
För att vara helt säker, titta i lådan när den är använd en gång. Illrar brukar
oftast både kissa och bajsa när de gör ifrån sig, och i och med anatomin som är
beskriven lämnar hanar pölar några centimeter framför sina högar, honor lämnar
pölar på sina högar.
-------------------------------
(4.3) Hur många ska jag skaffa? Alla på en gång eller en i taget?
Illrar behöver inte andra illrar för att vara lyckliga, men om du ofta är borta
kommer två eller flera att hålla varandra sällskap. De är mycket mer
underhållande och roliga men kräver också mer ansvar. Många illerägare har tre,
fem eller fler illrar, men det kanske är mer skoj än du kan klara av. :)
Jag rekommenderar att skaffa en först, så kan ni lära känna varandra. Det finns
fördelar med att bara behöva träna en i taget också. Jag föreslår minst en månad
mellan dem om du tänker skaffa flera, fast det är inte nödvändigt. Om du
beslutar dig för att du skaffa flera senare brukar det gå bra, de flesta illrar
kan efter viss introduktion komma överens [4.6]. Det är inga problem att blanda
(kastrerade) illrar av olika kön.
-------------------------------
(4.4) Var kan jag få tag på en tamiller? Vad ska jag leta efter?
Vissa djuraffärer har illrar, och ibland kan man hitta annonser i tidningen från
privata uppfödare [1.2] som har valpar till försäljning eller folk som vill
sälja äldre illrar.
En omplaceringsiller kan vara ett utmärkt val [1.2]. De är oftast äldre än
valpar, men har troligtvis redan fått träning att gå på lådan och att inte
nafsas. Du har också möjlighet att få reda lite på personligheten och vanor. Det
är oftast billigare än att köpa en valp och tänk också på att du kan hjälpa en
iller som behöver ett nytt hem. (I U.S.A. kan ofta lokala illerklubbar eller
veterinärer hjälpa till att hitta ett härbärge. I Sverige är det lämpligt att
kontakta Svenska Tamillerföreningen, STIF. <http://www.canit.se/~stif/>
De kan hjälpa dig att få tag på en uppfödare eller kanske kan hjälpa dig hitta
en omplaceringsiller. /Camilla Englund)
Vad man ska titta efter
Titta efter klara ögon, kraftiga morrhår, mjuk päls och nyfiket, vaket beteende.
Man kan inte vara säker på hur en valps färger kommer att bli, men om du tittar
på och leker med en grupp valpar ett tag kommer du att se förvånansvärt mycket
av deras personligheter. Unga valpar är generellt ganska sömniga och
okoordinerade, men det växer de snabbt ifrån.
-------------------------------
(4.5) Vad är de små blå prickarna i min illers öra? Vad är det för ståhej om
Marshall Farms?
Om din iller har två blå prickar tatuerade i högra örat, kan han vara från
Marshall Farms, en stor uppfödare i U.S.A., New York. De tatuerar en prick när
illern blir kastrerad/steriliserad och den andra när luktkörtlarna tas bort. Det
finns även andra uppfödare i Amerika som tatuerar sina illrar i öronen. Hagen,
en kanadensisk uppfödare använder ett rött X för honor och ett Y för hanar.
MF har varit uppe för diskussion då de säljer illrar både som husdjur och till
laboratorier som försöksdjur. Vissa anser att då MF har fött upp illrar till
försöksdjur har detta resulterat i att husdjuren skulle vara genetiskt defekta,
men det finns inga bevis för detta. Faktum är att för många former av
laboratorietester behövs det en bred mängd genetisk material.
Om Marshall Farms
Dr. Bruce Williams DVM säger:
Det har funnits många rykten på senare tid om Marshall Farms illrar. Jag vet
inte var de kommer ifrån, men det är lika bra att avsluta dem
Visst, MF-illrar får tumörer. Det kan ALLA illrar få [11.2.4]. Vi vet oftast
inte varför illrar får tumörer - vi vet att de som får dem oftast är mellan 4
och 6 år men vi vet inte varför. Det är definitivt inte MF:s ansvar om en iller
de sålde för två år sedan får en tumör... Så vitt jag vet finns det inga
grundläggande defekter hos illrar från MF. Missförstå mig inte, jag vet att MF
är den störste uppfödaren som förser laboratorier med försöksdjur likaväl som
husdjur. Jag uppmuntrar inte djurförsök med illrar eller något annat djur och
jag utför inte heller sådana. Däremot har jag aldrig bevittnat problem med
illrar från MF som jag kan spåra som härrörande från MF.
Jeff Johnston tillägger:
Den största risken som besläktade djur löper är inte cancer, vilket kan synas
vara en påstådd anklagelse angående illrar från MF, utan infektioner som är
smittsamma. En mikrob som är mycket infekterande hos ett djur kommer att vara
lika infekterande hos andra. Jag har inte hört att illrar från MF är mer benägna
att råka ut för infektioner än andra illrar.
Jag tror inte att det finns bevis för att fälla MF för att de skulle föda upp
illrar med defekter. Nu när så många anklagelser har lagts fram mot dem är
säkerligen information som samlas om deras illrar partiska. Detta händer hela
tiden i epidemiologin på genetiska sjukdomar. En viss defekt uppkommer två
gånger i en familj, kanske slumpartat, och familjen och deras läkare letar
febrilt efter tecken på den.
-------------------------------
(4.6) Hur introducerar jag en ny iller till mina etablerade?
(Denna del skrevs av Kelleen Andrews, med bistånd från mig och andra.)
Slagsmål om dominans är normalt när man introducerar flera illrar.
Allvarligheten i dessa slagsmål kan variera från nästan ingenting till fullt
krig. Var beredd på det mesta och allt annat kommer att verka lätt! Tålamod är
mycket viktigt! Ofta blir allt bra på 3 till 14 dagar, men ibland blir det inte
fred förrän det har gått 3, 5, eller till och med 7 månader. Illrar som inte har
umgåtts med andra illrar på två år eller mer brukar ta längre tid att vänja.
Tänk på att målet du strävar efter är väl värt besväret, att ha två eller fler
illrar som kan leka och tycka om varandra kan vara det underbaraste du - och de
- kommer att uppleva!
Det är ofta lättare att introducera en ny iller medan de andra är relativt
nykomna själva. En iller som är van att vara den enda illern eller en grupp som
har varit tillsammans flera år kanske avvisar en nykomling. Det kan också vara
lättare att introducera två i taget, så att man delar uppmärksamheten för alla.
Det finns många sätt att underlätta det hela. Alla tekniker fungerar inte på
alla illrar. En kombination av flera sätt har störst chans att lyckas. Försäkra
alla illrar att allt är bra och att alla är älskade.
* Viktigast av allt, försäkra dig om att nykomlingen är frisk och vaccinerad
[9.2] innan mötet. Du kanske väljer att isolera nykomlingen en eller flera
veckor.
* Om du kan, och om du vet att alla illrar hos uppfödaren är friska och inte har
blivit utsatta för ECE, ta med dig din iller när du ska välja en till. På så
sätt kan han/hon vara med och välja sin nya vän. Ett par försvinner också
lättare i mängden där en enda står ut mycket mer. En nykomling som är en valp
kan vara en fördel men kräver mer försiktighet. Eftersom en valp är liten kanske
du behöver hålla dem separerade om den etablerade illern är för våldsam. En valp
som alltid blir attackerad och släpad runt i nacken av en aggressiv iller kan
bli allvarligt skadad eller bli så rädd att den inte vill ha någonting med andra
illrar att göra!
* Se till att den första introduktionen sker någonstans neutralt. Inte bara ett
rum i ditt hus som de normalt inte är i, utan helst i någon annans hem eller
någonstans där ingen av illrarna har varit förut. Det hjälper också om andra
illrar och spännande saker finns där. En annan iller kan uppfattas som en
fiende, men en grupp brukar ses som en fest!
* Om en omedelbar konfrontation känns svår, ha nykomlingen i en skild bur nära
den etablerade illerns nuvarande bur. Låt dem ofta mötas under uppsikt och låt
de komma ut en i taget för att leka. Den nya illern kan då vänja sig vid
omgivningen och den etablerade illern känner sig inte förfördelad. Byt tyget de
sover ifrån den ena buren till den andra så att de vänjer sig vid varandras
lukt.
* Ge illrarna ett bad så att de luktar likadant. Att bada dem tillsammans kan
hjälpa eftersom då känner båda sig miserabla. Du kan också lägga vaniljextrakt
på deras nosar för att förvirra doftsinnet och "bitter apple" på nackarna för
att förhindra bitande. Att stryka "ferretone" eller "nutri-cal" på deras
ansikten uppmuntrar till att de slickar på varandra i stället för att bitas.
* Börja med att hålla båda illrarna och låt dem lukta på varandra. Gradvis kan
du ge dem mer frihet om det känns lämpligt. Förvänta slagsmål, men håll ögonen
på dem för det kan bli våldsamt. Om du skiljer illrar som bråkar och den som låg
i underläge rusar tillbaka så leker de troligtvis bara våldsamt. En iller som
biter med en hastig rörelse och skakar motståndaren kraftigt eller gör rispor i
skinnet är mer aggressiv än vad som krävs för att etablera dominans. Om du
lämnar dem ensamma riskerar du att en iller få sår på nacken, kanske infekterade
och värre. När en iller gör sig illa hörs det ofta höga skrik, men inte alltid,
så övervakande är nödvändigt. (Vissa illrar skriker även när de inte har ont,
eller till och med när de attackerar, så ta inte för givet att det är mest synd
om den som låter mest.)
* Om det verkar bli för aggressivt, ta genast den som attackerar i nackskinnet
(med handen, eller ännu bättre, med tänderna) och skaka om honom/henne
försiktigt. Fya högt, nära. Placera sedan den som attackerade i buren för en
time-out. Slå aldrig illern, inte ens en dask på nosen, det skulle bara göra att
han/hon blir rädd för dig och situationen är redan stressad som den är. Om
nackskinnsnyp, fyande eller time-out inte fungerar genast är det möjligt att det
bara behövs mer tid. Se till att leta reda på den attackerade och försäkra att
han/hon är älskad och säker.
* Om illrarna putsar varandra, helst runt öron eller nacke är det ett tecken på
att de accepterar varandra, men lämna dem inte utan uppsikt innan du är helt
säker på att de har slutit fred.
Tyvärr finns det fall när illrarna inte kan gå ihop och man måste hitta ett nytt
hem för nykomlingen. Naturligtvis vill du vara säker på att det nya hemmet
kommer att vara bra, men se också till att den nya ägaren är medveten om
problemen illern har haft med dina, även om det inte var han/hon som var den
aggressive kan det påverka relationer med andra illrar. Du vill ju inte att
han/hon ska skickas från hem till hem, utan att passa in någonstans.
Ibland, även efter det att en etablerad iller och en nykomling har slutat bråka
kan den första illern verka deprimerad, speciellt om det var en ensam iller.
Illerpsykologi är ett outforskat fält men de flesta människor tolkar denna
depression som svartsjuka eller avundsjuka mot nykomlingen. Se till att ägna
mycket uppmärksamhet åt alla dina djur och ge den deprimerade illern några
månader att vänja sig på. Troligtvis kommer han/hon att upptäcka att den nya
illern är en lekkamrat och inte en inkräktare. I vissa extrema fall kanske du
måste besluta dig för att bara ha en iller och försöka hitta bra hem åt den
andra/de andra.
-------------------------------
(4.7) Kommer min iller att komma överens med mina andra husdjur?
Illrar i allmänhet kommer inte överens med fåglar, fiskar, kaniner, gnagare,
ödlor, och liknande djur, även om det finns undantag. När det gäller hundar och
katter är tålamod det viktigaste. Ge ett nytt djur tid att bli familjär med dig
och ditt hem innan du introducerar det till de andra djuren. Ett i taget och
långsamt.
Katter
Generellt sett är katter mindre farliga än hundar på grund av att de är mindre.
Den första veckan kan du hålla både katten och illern (att vara två kan hjälpa i
detta moment) och låta dem lukta på varandra några gånger om dan. Öka gradvis
deras rörelsefrihet under veckan därefter. Övervaka dem noga tills de är vana
vid varandra. När du är övertygad om att de har vant sig och kommer någorlunda
överens kan du låta dem röra sig helt fritt, men håll uppsikt en tid till för
att vara på den säkra sidan. Se till att illern har en flyktväg om det skulle
behövas, en barriär katten inte kan forcera eller ett säkert gömställe.
Generellt kan man säga att illrar oftast går bättre ihop med katter om de
introduceras när katten är liten och mer lekfull, men det finns dock många
undantag. Detsamma gäller troligen för hundar.
Hundar
(Följande information kommer från Marie I. Schatz.)
(1) Först, träna hunden. Köp en träningsbok, gå med hunden till lydnadsträning
(det bör du göra i alla fall). Du vill att hunden alltid ska lystra till dina
kommandon.
(2) Placera hunden i en transportbur (som är modifierad så att illrarna inte kan
komma igenom) och låt illrarna springa omkring i rummet och leka medan hunden
tittar på. Lek med illrarna så att hunden förstår att de är en del av flocken.
(3) Håll stadigt i hunden, höger hand under nosen, medan du låter illrarna
springa runt och lukta på honom. Ge MYCKET beröm till hunden och gör vänliga
ljud till illrarna. De kommer troligen vilja nafsa hunden i tassarna och hoppa
upp i ansiktet på honom - försök förhindra detta (att vara två stycken är en
fördel). Om hunden nafsar efter illrarna, även om du har din hand nära, kommer
du inte ha tid att reagera. (Snabba FY och NEJ omedelbart om det skulle
inträffa.) Eventuellt vill du införskaffa en billig munkorg i tyg. Du bör inte
ha munkorgen på hunden länge eftersom han inte kommer att kunna flämta och det
kan göra honom stressad. Jag använde en under de första 10 minuternas
introduktion - medan jag fortfarande höll i hunden.
(4) Om hunden verkar accepterande, d.v.s. visar litet intresse för jakt och god
lydnad, sätt koppel på honom när du släpper lös alla tillsammans. Möjligen vill
du använda munkorgen igen. Kopplet gör att du snabbare får tag på honom om han
börjar jaga illrarna.
(5) Gör den slutliga introduktionen i ett rum där det finns många ställen för
illrarna att komma under och gömma sig.
(6) Om allting går bra förstärk hundens intryck genom att ge godis till illrarna
först, därefter hunden. Detta kommer att förstärka förståelsen att hunden är
lägre ned på hackordningen.
(7) Oavsett hur bra det går, låt ALDRIG hundens leksaker, ben etc. ligga strödda
på golvet. Illrarna kommer naturligtvis att vilja undersöka och gömma dem och
det är att be om problem, oavsett hur snäll hunden är.
(8) Ge hunden mat när illrarna inte är i närheten.
Allt detta är egentligen bara för att försäkra dig om hur pass mycket
jaktinstinkt din hund har utan att riskera illrarna alltför mycket. Om din hund
är lydig, har liten jaktinstinkt, och enbart är lekfull borde detta märkas
ganska snabbt. I så fall kan allt detta vara onödigt eller gå relativt fort. Om
hunden verkar ha mycket stark jaktinstinkt, försök med en annan hund, gärna
äldre.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5. ***Göra sig redo för sin iller ***
-------------------------------
(5.1) Hur kan jag lämpligast illersäkra mitt hem? Vad behöver jag tänka på?
Som alla illerägare är medvetna om, älskar våra vänner att hitta på hyss. Vare
sig din iller lever i en bur när du inte är hemma eller får springa lös hela
tiden, vare sig de bor i ett eget rum eller får vara överallt, det första som
gäller är att du måste illersäkra ditt hem. Det är viktigt både för dig och för
din iller.
Illrar älskar att krypa in i små hål (de kan vara så små som 5 X 5 cm, eller
ännu mindre för valpar eller små honor). Detta kan gå mycket illa om hålet är
under eller bakom kylskåpet eller annan elektrisk utrustning (som kan ha
sladdar, fläktar, isolering och andra potentiellt farliga saker), in i en vägg
eller utomhus. Kryp omkring på golven och leta efter hål nära golvet och under
skåp, speciellt i kök och badrum. Även hål inuti skåp (kan vara vanligt i
lägenheter, där rörmokare kan vara slarviga) bör blockeras för säkerhets skull.
Illrar kan öppna skåp och lådor och detta kan vara farligt eller enbart
irriterande beroende på vad som finns i dem [5.2]. Var också försiktig med
värmeelement och dylikt. Du kan blockera öppningar med trä eller nät, se till
att det finns god ventilation runt utrustningen. I dörröppningar kan du prova en
masonitskiva eller Plexiglas som sänks ned i skåror fastsatta på sidorna av
dörröppningen. Bäddsoffor är mycket farliga, många illrar har krossats i
spakarna och fjädrarna undertill. De är svåra att illersäkra såvida du inte
sätter in de i ett rum de inte får vara i. Även vanliga soffor och sängar [5.2]
kan vara farliga om illern gräver och klättrar in till fjädringen eller
fyllningen.
Granska därefter området din iller kommer att leka i. Ta bort allt som är
gummiaktigt och ställ ömtåliga saker utom räckhåll. Tänk på att många illrar är
bra på att klättra och hoppa och de är experter på att hitta komplicerade vägar
till ställen du aldrig trott de kunde nå. De kan komma upp i soffan, in i
soptunnan, upp på tredje hyllan i bokhyllan, in i badkaret, ned i toaletten
(varifrån de kanske inte kan ta sig själv), in i öppningen på baksidan av
högtalarna. De kan också öppna skåpdörrar, lådor, ryggsäckar och klättra uppför
lådor på baksidan för att komma upp på bordet eller diskbänken.
Så många saker att undersöka.
Bortsett från de självklara farorna som rengöringsmedel, som illrar ibland
faktiskt dricker, var extra försiktig med svampar, suddgummin, inläggssulor,
öronproppar, isolering, dörrstopp av gummi och allt annat som är mjukt och
gummiaktigt. Illrar älskar att tugga på sådant och om de sväljer bitar kan det
orsaka stopp i tarmarna [11.1]. Av någon anledning tycker många illrar om tvål
[8.9], så det måste du också hålla utom räckhåll. (En slick skadar dem inte, det
kan ge lite diarré, men i stora mängder orsakar det problem.) Din egen mat skall
också hållas utom räckhåll eftersom även det som inte är direkt farligt för
illrar är ohälsosamt i större mängder.
Var försiktig med fulla badkar där din iller kan drunkna och ha alltid
toalettsätet nedfällt av samma anledning. Vattenhinkar, färgpytsar och dylikt
kan vara både drunkningsrisker och förgiftningsrisker, eller så riskeras de att
helt enkelt vältas. Toalettpappersrullen är ett problem eftersom illrar
(åtminstone de mindre) kan få in huvudet, men fastnar sen, och kan dö av
kvävning. Om du låter din iller leka med plastpåsar kan det vara lämpligt att
klippa av handtagen och göra ett hål i botten.
Vissa illrar kan ha speciella behov när det gäller illersäkring. Vissa äter till
exempel papper, tyg, eller plastpåsar och detta kan lätt orsaka livsfarliga
blockeringar av tarmsystemet. En del illrar tuggar på elektriska sladdar eller
på växter, och vissa vanliga växter är giftiga. Gnid något illasmakande, t.ex.
Bitter Apple [5.3] eller citron på sladden eller växten för att få din lilla vän
att sluta tugga där.
När ditt hem äntligen är redo är det viktigt att hålla det säkert. Granska din
illers leksaker då och då så att de inte håller på att gå sönder, tänk på att
även DU kan vara farlig. Dubbelkontrollera alltid diskmaskinen, kylskåpet,
torktumlaren (även om de har öppningen ovanpå) innan du stänger till eller
startar dem. Titta var du går och sätter dig. Den där stolen, pläden, eller
tvätthögen kan dölja en iller som tar en tupplur.
-------------------------------
(5.2) Hur kan jag skydda min matta, växter och min soffa?
Många illrar krafsar på mattor [7.3], speciellt nära stängda dörrar. Det är
mycket svårt att få dem att sluta upp med detta. Det är då bättre att skydda
mattan genom att lägga en bit genomskinligt mattskydd på det mest utsatta
stället. Förhoppningsvis kommer din iller att tröttna på att gräva när hon inte
kommer någonstans, men det kan ta ett bra tag innan det händer. En stuvbit av en
matta kan också fungera men eftersom illern kommer kunna krafsa sönder den
kanske hon inte ger upp. Om mattan slits på ställen som inte syns kan man spika
fast nät ovanpå mattan, men se till att dölja alla skarpa hörn.
Illrar tycker om att gräva i och ibland även tugga på dina växter. Vissa vanliga
växter är giftiga. För att förhindra grävande i blomkrukor kan man prova att
lägga stora stenar ovanpå jorden eller spänna ett nät over krukan.
Sängar
Många illrar river loss tyget på undersidan av madrasser och klättrar in. Där
kan de lätt fastna eller bli krossade av fjädrarna. För att förhindra att detta
sker, ta ett tygstycke som är lika stort som botten och sätt fast det med nubb
eller småspik. Man kan också använda nät eller en tunn träskiva. Det kan behövas
en borr för att borra hål i träet.
Beroende på hur dina skåp och lådor är konstruerade och på hur envisa dina
illrar är kan du kanske lyckas hålla dem stängda med hjälp av stark tejp,
gummisnodd runt handtag som sitter parvis, en spik eller träpinne genom
handtagen eller en remsa av kardborreband på dörren och ramen. Att sätta fast
"ögonhakar" i dörren och själva skåpet samt sätta en spik igenom dem båda funkar
för vissa, och hakarna med ett par rullar på en del och en svampformad hake på
den andra sägs vara tillräckligt starkt för att motstå de flesta illrar.
Vissa typer av barnsäkra lås fungerar också mycket bra, men vissa kan vara för
klena eller öppna tillräckligt mycket så en iller kan komma in. Magnetiska hake-
och-nyckel fungerar bäst för många. De går att få tag på hos många barnaffärer
eller järnvaruhandlare. Den sort som låses fast runt två handtag på samma gång
har också fått bra betyg.
Om din iller krafsar på undersida av soffan för att komma åt insidan, prova med
att ta bort benen om det är möjligt. Kraftigt tyg eller plywood som spikas fast
på botten kan också fungera, även om vissa illrar kan riva loss tyget. Det
händer att illrar försöker komma ned i botten eller armstöden på soffan genom
att gräva ned mellan kuddarna och ryggen eller sidorna. Detta är svårare att
förhindra men man kan försöka blockera området med tyg eller trä, spikat, tejpat
eller fastsytt. Du kan också ge dig, och ta bort botten samt den inre fyllningen
och lägg en plywoodskiva på fjädringen och kuddarna på den. Det spelar då inte
så stor roll om illern kommer in i fjädringen, så länge den inte fastnar mellan
fjädringen och kuddarna.
Många illerägare inser att det faktiskt är lättare att ge upp och skaffa en
futon soffa eller dylikt som inte har en insida över huvud taget.
-------------------------------
(5.3) Vad behöver jag för att ta hand om min iller?
Du behöver:
Mat till din iller [6.1]
Matskål (som är svår att välta)
Vattenskål (som är svår att välta) eller vattenflaska
Toalettlådor
Fyllning till lådorna [6.4]
Sängkläder [5.4] (inte sågspån [6.5])
En bur [5.4]
Illerschampo (milt babyschampo funkar också)
Ett halsband och en bjällra [5.6]
Klosax
Leksaker (illersäkrade) [5.5]
En veterinär som har erfarenhet av illrar [1.2]
Ferretone eller Linatone [6.2]
Bitter Apple eller dylikt
En låda eller korg att ha som säng [5.4]
Ett sele och ett koppel [5.6]
Ferretone och Linatone är två vitaminsupplement och praktiskt taget alla illrar
anser att det är ett underbart godis [6.3]. (I Sverige finns även Vetegroddsolja
som är en liknande produkt. /Camilla Englund) Bitter Apple är en vätska eller
salva som smakar mycket illa och som ska hindra tuggande på saker (citronjuice
kan också fungera). Du vill antagligen ha ett sele om du ska ta med din iller på
promenad [5.6], då är det som är format som ett H bäst. Illrar älskar att leka i
och välta och tömma vattenskålar så det kan vara bra att ha en vattenflaska i
stället, åtminstone som reserv om vattenskålen tippas över.
Toalettlådor
Du kommer troligen behöva mer än en låda, speciellt om du har ett stort hem. Små
kattlådor fungerar bra, liksom andra lådor av plast. Många illrar verkar ogilla
de speciella triangulära lådorna, kanske för att de inte kan komma in
ordentligt, men du kan alltid försöka. (Innan du köper, fråga en vän som har
iller, det kan vara så att det ligger en oanvänd någonstans.) Du kan använda
plastlådor - som glass kommer i - till en axelväska eller transportbur. Se till
så sidorna är minst 10 cm hög, illrar backar normalt in i hörn när de är nödiga
och du vill inte ha spill över sidan. Det är dock bra om en sida är lägre, ca
2,5 - 6 cm, så illern kan komma in och ut utan problem. Speciellt när du har en
valp (eller en liten hona).
Om du är mycket känslig för toalettlådor eller lukten av dem har jag fått ett
originellt tips om att använda tomma mjölkkartonger, ståendes upp och den
cirkulära markeringen på sidan utskuren. Använd minimalt med lådfyllning och
släng sedan hela kartongen när den blir smutsig.
-------------------------------
(5.4) Behöver jag en bur? Var får jag tag på en? Vad ska finnas i den?
Många har sina illrar i en bur eller ett väl illersäkrat rum [5.1] när de inte
är hemma. Detta minskar risken för att de skulle råka svälja något olämpligt och
få en blockering, att de skadar sig eller att de rymmer. Även om du planerar att
låta din iller få vara fritt i lägenheten jämt är det en bra idé att ha en bur
till att börja med. Det kan underlätta toaträning [7.2] och annan träning [7.1],
samt kan vara bra att ha i vissa situationer.
En bur som har ett metallnät är troligtvis det bästa valet. Många djuraffärer
har sina illrar i akvariumliknande burar, men det är inte lämpligt. De ger inte
tillräckligt med ventilation på botten och din iller kommer att känna sig
isolerad. De flesta akvarium är inte heller stora nog. Träburar är inte heller
lämpliga eftersom trä suger upp urin och andra vätskor, så det är nästan
omöjligt efter en tid att få bort lukt. Om du ändå vill använda trä, täck golven
med linoleumbitar eller pensla polyuretan på hela buren.
Vilken storlek behöver buren vara?
(I Sverige blir det alltmer vanligt att man har illrarna i del av eller hela
lägenheten, ungefär som man har en katt. Det är också så att enligt
Jordbruksverket ska en iller tillbringa större delen av dygnet på en yta ej
understigande 5 kvm samt är minst 1 m hög. Burar som är mindre än detta får
endast användas som tillfällig förvaring i Sverige. /Camilla Englund)
Om du planerar att ha din iller i bur närhelst du inte är hemma och om du kommer
att vara hemifrån större delen av dagarna bör du ha en bur som är 60 X 100 X 60
cm. Ytterligare en eller två illrar skulle kunna dela på en sådan bur.
Naturligtvis är en stor bur bättre, speciellt en med flera våningar och hammocks
för att hindra fall från den översta våningen. Om du enbart planerar att ha
buren i enstaka situationer, som när du dammsuger, eller tar med ditt djur på
semester [8.8] så räcker en bur med måtten 30 X 60 X 30 cm till en eller två
illrar, eventuellt tre. Om du ska ta med honom på turer på stan [8.8] fungerar
en stor väska som är utrustad med toalåda och helst ett nätfönster.
En variant är att göra buren själv. Det kan bli mycket billigare än en som är
köpt och du kan dessutom helt välja storlek och utseende själv. Fotografier och
beskrivningar på olika sorters hembyggda burar finns. Det finns självklart
massor av burar i djuraffärer också. Flervåningsburar är den sorts bur som de
flesta köper. Vissa tycker om mellanstora och stora plastburar för hundar som
kan göras om så de har flera våningar. De är lätta att rengöra, men många anser
att de har dålig ventilation och att de inte ger tillräcklig med kontakt med
yttervärlden.
Många burar som finns i djuraffärer görs av Midwest och finns att få billigare
från Dog Outfitters (billigare än Ferret Outfitters), ring (U.S.A.) 1-800-FOR-
DOGS.
Safeguard gör specialdesignade burar enligt dina önskemål och säljer även flera
standardburar. Du kan ringa till (U.S.A.) 1-800-433-1819.
I buren vill du ha ett "sovrum" till ditt djur. En iller kommer inte att vara
särskilt lycklig över att sova på golvet i buren, även om en har en handduk
eller tröja, men en liten pappkartong eller en korg fungerar utmärkt som sovrum.
Gamla t-shirt och sweatshirt utgör bra material att sova i, se bara till att
illern inte tuggar i sig bitar. Gamla handdukar kan också fungera, men vissa
illrar fastnar lätt med klorna i de små öglorna. Använd aldrig sågspån eller
kutterspån [6.5]. Burens botten kan täckas av linoleum bitar, stuvbitar av
mattor eller dylikt.
Förutom mat, vatten, toalåda, sängkläder och ett sovrum är det upp till dig vad
du vill utrusta buren med. Det är viktigt att illern har rum att sträcka på sig
och röra sig, flera våningar, ramper, tunnlar och sådant kommer att vara
uppskattat. Hammockar som är gjorda av gamla jeans och metallöljetter är
populära både som sovrum och att leka i. De flesta illrar blir lätt uttråkade
när de är i buren och sover en stor del av tiden, så de kommer inte få så stor
nytta av en mängd leksaker. De föredrar att vara ute och leka ordentligt. Var
noga med att ingenting som är i buren kan skada din iller, vare sig genom att
fastna med klorna, svälja bitar av, eller på något annat sätt.
Se också till att burdörren går att stänga ordentligt, du kanske kan behöva ett
litet lås eftersom illrar kan vara väldigt beslutsamma och intelligenta
rymlingar. Kabellås eller bitar av ståltråd kan användas för att fästa toalådor
och ibland även skålar. Klädnypor eller kraftiga gummiband kan vara till hjälp
för att säkra alla möjliga saker som ska hållas ned, uppe, eller låsta.
FÖRSLAG PÅ LEKSAKER?
Köpta leksaker
Kattleksaker fungerar bra för illrar, men du bör försäkra dig om att de inte har
några små delar som lätt lossnar eller skumgummifyllning som kan orsaka
förstoppning [11.1].
De flesta illrar går hårdare åt sina leksaker än katter, så tänk på det när du
väljer. Plastbollar, med eller utan bjällror fungerar bra såvida de inte går
sönder för lätt (de små nätbollarna går sönder mycket lätt). Mjuk vinylgummi är
okej, men inte den svampiga varianten - den går alldeles för lätt i småbitar som
kan sväljas. När det gäller hårda gummisaker kontrollera att de inte kan fastna
i din illers mun och ta bort dem när de börjar gå sönder. Undvik superbollar,
illrar älskar att tugga dem i småbitar och äta upp delarna.
Katt- eller hundleksaker som piper är bra om de är stryktåliga så de tål mycket
tuggande och om de är lätta att få att pipa. Kattmynta skadar inte illrar, men
de blir inte påverkade av det som katter blir. Fjärrstyrda bilar är populära, om
än något dyra leksaker för illrar, men det kan hända att de föredrar att tugga
på hjulen.
Hemmagjorda leksaker
De flesta illrar tycker det är roligt att leka i en hammock som är gjord av tyg
och metallöglor, ett avklippt jeansben är kul att krypa igenom eller ta sig en
tupplur i. Andra roliga leksaker kan vara paraplyn, skärpet till morgonrocken,
tennisbollar, golfbollar, pingpong bollar eller gamla sockor med bjällror
inrullade. Plastpåsar är mycket populära men var uppmärksam så ditt husdjur inte
äter av plasten eller kvävs i påsen. Papplådor kan man ha mycket roligt med,
speciellt om man sätter ihop flera stycken med illerstora hål på flera ställen.
Plastflaskor kan göras om till genomskinliga rör genom att skära av halsen och
tejpa ihop dem. Mattrullar och tunnlar gjorda av plaströr, dammsugarslang eller
dräneringsrör är också utmärkta. Undvik toalettpappersrullar; de är så små att
illrar kan fastna med huvudet i dem och kvävas.
En utmärkt billig leksak är en bit dammsugarslang ca 10 cm i diameter. Linda
eventuella ståltrådsändar. Var noga med att slangen du använder till din
dammsugare är utom räckhåll eftersom du visar ditt husdjur att sådana slangar är
leksaker. Genomskinlig plast är ännu roligare även om något bräckligare. Ett
märke är Clear Duct av Dryer Mate, Model No. P48-C, en produkt från Nemco, Inc..
Flera illerklubbar och härbärgen har börjat sälja genomskinliga rör för att få
extrapengar. Om du inte kan hitta någon där du bor, bör du kunna sända efter
originalet, antingen i 8 fotslängd eller per fot, eller ny kraftigt rör i 20-
fotsdelar eller per fot. Kontakta Crissey Fowler Lumber, 117 W. Vermijo Ave.,
Colorado Springs, CO 80903, 719-473-2411, fax 719-473-0653. Tala med Stan på
"Plumbing".
Oavsett vad du bestämmer att din illers leksaker är så kommer hon eller han
otvivelaktigt välja hushållssaker du aldrig förväntat dig. Håll allting utom
räckhåll om du tror att det kan skadas av tuggande eller om du misstänker att
din iller kan skada sig på det. Att gräva upp växter är också otroligt
underhållande för en iller, men det finns vissa saker du kan göra för att skydda
dina växter [5.2].
-------------------------------
(5.6) Vilken slags halsband/bjällra/namnlapp ska jag använda?
Halsband.
Beroende på din iller kan antingen ett nylonhalsband för kattungar, ett tunt
läderhalsband för hundvalpar eller en bit kulkedja fungera bra. Även ett
skosnöre i läder fungerar, knyt den bara i rätt längd. Problemet som kan uppstå
med nylon är att vissa illrar krafsar på det, vilket drar i nylontrådarna och
kan dra åt halsbandet för mycket. Tänk också på att både nylon och läder krymper
om det blir vått. Lämna aldrig ett blött halsband på ditt husdjur, det kan
krympa när det torkar och strypa honom.
Storlek på halsband
På båda typerna av halsband behöver du göra extra hål och sedan klippa av onödig
längd samt för nylon smälta ihop ändarna. Se till att du lämnar tillräckligt
mycket för att gå igenom den lilla ringen efter att den har blivit knäppt. Vad
gäller kulkedjan (samma sort som i vissa toaletter används som spolkedja),
knipsa bara av den i önskad längd. Halsbandet bör vara löst nog för att trä över
illerns huvud utan problem. Om det fastnar på något är det bättre att förlora
ett halsband än att strypa illern.
Vi har aldrig haft några problem med att någon av våra illrar har gjort illa sig
på grund av att de har fastnat med sina halsband på någonting, men vi är
noggranna med att låta dem vara tillräckligt lösa så att de slanka pälsormarna
kan glida ur dem om de skulle fastna. Vi har faktiskt kommit fram till att det
lättaste sättet att sätta på dem halsbanden är att fästa dem och sedan trä dem
över huvudet på illern medan man håller dem upptagna med något gott.
Selen
Den repliknande selen som har formen av en åtta, har en skruv för justeringar
och som säljs lindad runt en kartongsiluett av en iller är inte den bästa selen.
Den är lite för lätt att ta sig ur och för svår att justera. Justeringsskruven
kan gå sönder och repet kan skava på illern. Ett platt H-sele i nylon med koppel
som sätts fast i bak fungerar mycket bättre. Många har också rekommenderat selen
som görs av Warm Fuzzy Rescue 610-926-9087 eller <warmfuzzy@aol.com>).
Marshall Pet Products (1-800-292-3424) gör också ett som är populär.
Bjällror och namnskyltar
En liten kattbjällra och plastskylt har fungerat för oss även på en valp på nio
veckor. Den lilla springan på vissa av de minsta bjällrorna kan en klo fastna i,
så det kan hända att du behöver vidga den något med en fil.
Jag rekommenderar en S-formad krok för namnskylten hellre än en ring, eftersom
ringarna kan lossna. En av våra illrar har fastnat med kroken i en filt en gånge
och en tröja en gång -- det både skrämde henne och repade upp materialet hon
rullade runt i innan hon kom loss ur halsbandet. Du kan också sätta fast
namnlappen på halsbandet genom att använda en bit ståltråd som du klippt i rätt
längd. Ett halsband i nylon eller läder kan man göra hål i direkt och på samma
ring sätta fast både bjällra och namnskylt. (Detta kan göra att de hänger ner i
marken.)
Tycker illrarna illa om detta?
Ingen av våra verkar ha något emot varken halsband eller bjällra, fast den
första gången vi satte på dem på vår äldsta tillbringade hon 15 minuter med att
försöka övertyga oss att hon höll på att dö. Den följande timmen lekte hon med
den plingande leksaken som följde henne vart hon än gick.
Kort sagt kan man ha halsband för de flesta illrar. Våra har aldrig rymt, men
även inomhus är det väldigt skönt att kunna höra var de är någonstans!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6. *** Illerutrustning ***
-------------------------------
(6.1) Vad ska jag ge min iller för mat?
De viktigaste ingredienserna i all mat för illrar är fett och protein, speciellt
animaliskt protein då illrar har ett mycket kort matsmältningssystem vilket gör
att de inte får tillräckligt med näring från vegetabiliskt protein. Kyckling,
kalkon, nötkött och lamm är alla utmärkta. De flesta illrar är inte så förtjusta
i fisk, och det också kan få deras avföring att lukta mer. Maten behöver
innehålla 30-35% protein och 15-20% fett. Animaliskt protein bör vara den första
ingrediensen och helst även två av de tre följande.
Matskålen bör alltid vara påfylld och tillgänglig så att din iller kan äta hur
mycket och så ofta han vill (såvida din iller inte är överviktig).
Matdebatten
Kattfoder har fungerat bra i många år, men det finns en hel del åsikter om
vilket foder som är bäst för illrar. Man frågar sig om kvalitetsfoder till
katter/kattungar är tillräckligt bra och så vidare. Vanligen kan man komma till
slutsatsen att foder framtagna för katten kanske inte är det bästa som finns,
men även foder med en iller på framsidan är inte alla framtagna för illrar
heller, de är ofta designade för minkar eller katter, möjligtvis lätt
modifierade, och därefter pålagda ett högre pris. Väljer du ett foder som ska
vara för illrar, kontrollera innehållsdeklarationen precis som du gör med ett
kattfoder.
Såvitt jag vet finns det bara ett foder som är framtaget speciellt för illrar
och det är Totally Ferret som görs av Performance Foods. Det är dyrt och finns
inte att få tag på överallt. (Ring Performance Foods på 1-800-843-1738 eller
skriv till dem på 38251 Industrial Park Blvd., Lisbon, OH 44432 för att ta reda
på din närmaste distributör.) Många anser att detta är det bästa fodret för
illrar (ej överviktiga, dock, det är ganska rikt), men de flesta tycker också
att många bra foder för katter och kattungar är också acceptabla och att det
inte är så väldigt stor skillnad mellan dem.
Kattfoder eller foder för kattungar
De allra flesta ger sina illrar ett högkvalitativt kattfoder, som Iams, Science
Diet eller ProPlan. Det kostar visserligen mer än snabbköpsfoder, men ditt
husdjur kommer att behöva äta mindre och kommer att vara friskare. Vi har sett
hur en 8 punds (ca 3,2kg) påse med torrfoder (kostar runt 250 till 350 kr)
räcker till två illrar i några månader, kostnaden blir alltså inte så väldigt
hög.
Eftersom illrar behöver så mycket protein bör man ge dem varianten för kattungar
upp till tre eller fyra års ålder. Äldre illrar kan få njurproblem av för mycket
protein, så efter det bör man ändra till varianten för vuxna katter.
Mjuk kattmat är inte att rekommendera för illrar. Dels innehåller det oftast
mindre protein än torrfodret, och dels är det inte hårt nog att skrapa bort
plack från tänderna vilket kan resultera i tandproblem. Unga valpar och sjuka
illrar bör dock få tillgång till mat som är mjuk. Det enklaste är att blöta
deras vanliga mat men kom ihåg att maten kommer att bli dålig mycket fortare så
byt ut den varje dag.
Övrigt
Hundfoder är inte acceptabelt, det saknar vissa ämnen som illrar (och katter)
behöver. Bland annat behöver både illrar och katter taurin, vilket finns
naturligt i fjäderfän, många katt- och illerfoder har även extra taurin
tillsatt.
Variation
Generellt sett är det bättre att ge ditt husdjur en blandning av flera sorters
foder hellre än endast en sort. Illrar är petiga med vad de vill äta och om just
den sort du brukar servera plötsligt är slut och du inte kan få tag på den, kan
du få stora problem om det är det enda din iller godkänner som mat. Om du ska
ändra sort A till sort B börja med att blanda dem innan sorten A tar helt slut.
Lägg till mer av sorten B lite i taget tills det är hälften av varje, ta sedan
mindre och mindre av A. (Se även information på tillskott[6.2], frukt, grönsaker
och godis [6.3].)
Ethoxyquin
Då och då kommer en diskussion om ethoxyquin som används i många djurfoder för
att konservera omättat fett. Kort sagt är det ej troligt att det skulle orsaka
några problem. Mängden ethoxyquin som används i kattmat är långt mindre än den
högsta koncentrationen som är tillåten av FDA. Inga negativa effekter har kunnat
påvisas i några studier, inte heller hos de som gjorts oberoende av
djurfoderstillverkare. Ethoxyquin har i stället visats ha en motgörande effekt
på cancer hos katter. Foder som inte innehåller ethoxyquin använder i stället
stora mängder vitamin E vilket får till följd högre kostnad och kortare
hållbarhet.
Laura L'Heureux Kupkee, veterinärstudent, säger:
Den första rapporten om ethoxyquin uppkom när en hunduppfödares honhund
förlorade sina valpar. De kunde inte förstå varför så de sände ett matprov till
en vän som var kemist. Vännen analyserade maten och sa att den innehöll
ethoxyquin som är en av komponenterna i bildäckstillverkning. (Det finns många
saker som används i den tillverkningen, bland annat många ämnen liknande
kattmalt och troligtvis även vatten.) Uppfödaren blev upprörd och skyllde
omedelbart förlusten på ethoxyquin, pressen nappade på detta och här står vi nu.
Det var aldrig någon som frågade om honhunden kanske hade några immunproblem.
Inte fanns det heller några som helst bevis på att kemikalien var orsaken till
aborten av valparna
-------------------------------
(6.2) Ska jag ge min iller några supplement?
Ferretone och Linatone
(I Sverige används också en olja som liknar Ferretone. Den heter Vetegroddsolja
och kan köpas från djuraffärer. /Camilla Englund)
Ferretone och Linatone är två populära vitaminsupplement. De är också två av de
vanligaste sakerna som används som godis och belöning till illrar, eftersom
nästan alla illrar älskar dem. De är ganska lika och kan användas i samma
utsträckning, även om deras exakta innehåll är något olika. Båda innehåller
vitamin A, vilket kan vara skadligt och till och med dödligt i stora doser, även
om det troligtvis skulle behövas mycket mer än du ger din iller för att skada
honom. Vissa föredrar dock att späda ut dem med hälften olivolja eller någon
vegetabilisk olja (INTE mineralolja) och det kan knappast skada. Tänk också på
att liksom med hårbollsmedel kan för mycket av Ferretone eller Linatone ge lös
avföring. Rekommenderade dagliga dosen är att inte överskrida några droppar per
dag, och om de får bra mat är det inte nödvändigt att ge dem detta alls.
Medel mot hårbollar
Många ger även regelbundet sina illrar små mängder av Laxatone, Petromalt [6.2]
(eller kattmalt) som är till för att motverka hårbollar hos katter. Detta kan
underlätta smältandet av gummiband, styrofoam och dylikt som de älskar att tugga
på samt förhindrar hårbollar som kan bildas när de tvättar sig. Dessutom tycker
många illrar att detta är jättegott. Ge i moderata mängder av detta liksom med
andra godsaker, du kan räkna ut hur mycket de kan få genom att justera den
rekommenderade dosen för katter och sedan räkna om till illerns vikt.
-------------------------------
(6.3) Vad är bra godis?
Lorraine Tremblay har sammanställt en sida med råd och förslag på godsaker till
illrar.
Många illrar är förtjusta i frukt och grönsaker. Även om de inte är nödvändiga
för en fullständig kost om du ger ditt husdjur ett bra foder kommer små mängder
inte att skada. Se till så att du inte fyller din iller med frukt eftersom han
kommer att behöva sin vanliga mat för att få det protein han behöver. För mycket
av det mesta kan vara skadligt, så försök att variera godsakerna.
Några förslag som brukar vara populära: en skiva banan (mosad, så att den är
lättare att smälta), russin, jordnötssmör, bitar av päron, pepparmint (bara små
slickar), frystorkad lever (säljs som kattgodis), Pounce kattgodis, kakor av
puffat ris, gröna bönor, kex, Ferretone, Petromalt... Försök att erbjuda lite av
varje till din iller i små bitar. Du vet inte i förväg vad din iller anser är en
ljuvlig läckerbit. Jag har hört talas om illrar som blir som galna när de får
allt mellan spagetti till blåbär.
Saker du bör undvika
Trots att de flesta illrar tycker mycket om mjölk och glass bör de inte få det i
några större mängder. Speciellt gäller detta unga valpar. Laktosen i komjölk ger
illrar diarré och detta i sin tur kan göra att de blir uttorkade. Getmjölk är
okej, och jag har också hört att sojamjölk är bra och oftast omtyckt, men jag
har inte fått denna information verifierad.
För mycket fibrer kan också ge diarré, begränsa därför russin, bananer,
katrinplommon, havremjöl, äpplen och saker som innehåller kli. Saker som
innehåller mycket socker är inte heller bra då det kan orsaka tandproblem.
(Trots rykten finns det inga säkra bevis på att socker orsakar diabetes eller
liknande problem hos däggdjur.)
Var försiktig med choklad. De flesta illrar gillar det, men xantin
(dioxipurin)/Teobromin (en alkaloid) som finns i det kan vara giftiga för dem i
större mängder. Ingen är riktigt säker men det är inte att rekommendera som
godis. (Men visst, många ger sin iller en liten flisa choklad någon gång utan
några problem.) Lakrits likaså -- riktig lakrits, inte den plastiga röda saken
som kallas vid samma namn -- är förvånansvärt stark. Det har förr i tiden
använts som medicinalväxt, det kanske inte är det lämpligaste att ge som godis
till din iller. Både choklad och lakrits är troligtvis farliga för illrar med
hjärtproblem. Lök, vitlök och andra i den växtfamiljen kan orsaka Heinz anemi
hos hundar och katter, ingen vet hur det står till med illrar eller hur stor
dosen är som är farlig men försiktighet rekommenderas. (Den lilla mängd som
finns i viss babymat är troligtvis okej.)
-------------------------------
(6.4) Vilken typ av lådfyllning ska jag använda?
En del har upplevt problem med klumpande kattsand. Vissa illrar tar för vana att
lukta i lådan eller att dra baken över lådfyllningen när de har gjort ifrån sig.
Sanden kan då fastna i nosar och anus där det klumpar sig och orsakar problem.
Det är säkrast att helt undvika sådan sand.
Cederspån är inte heller att rekommendera, av samma orsak till varför de inte
ska användas som burmaterial [6.5].
I övrigt är lådfyllningar avsedda för katter oftast gångbara till illrar. Du och
din iller kanske föredrar en variant framför en annan då de alla är olika vad
gäller hur bra de döljer lukt, mängden damm, kostnad och så vidare. Många tycker
om de "pellets" man kan få som är gjorda av pressat sågspån. (Används ofta till
gamla spisar, finns på vissa järnaffärer.) Vissa använder till och med alfalfa
pellets (kaninmat) som kan hittas billigare än kattsand, men inte döljer lukten
fullt så bra. Om din iller är van vid en sort och du plötsligt byter kan det ta
ett tag innan han gör kopplingen att han ska gå på den nya fyllningen. (Se också
informationen på lådträning [7.2].)
-------------------------------
(6.5) Djuraffärer använder kutterspån som burmaterial. Ska jag göra det också?
Kort sagt, nej. Många djuraffärer och vissa uppfödare använder ceder eller
pinjespån som sängkläder eller burmaterial för sina illrar, men det är inte att
rekommendera. Speciellt ceder är kopplat till uppkomst av allergier och
respirationsproblem hos olika djur, inkluderande till exempel människor och
kaniner, men även pinje och andra träslag producerar en hel del damm och det är
inte bra att andas in. Varför chansa?
Dessutom är kutterspån helt onödigt. Illrar är mer som katter än hamstrar, de är
helt nöjda med en ren handduk eller en gammal t-shirt i en låda eller korg.
Visst använder vissa djuraffärer och uppfödare kutterspån, men alla har inte
alltid möjligheten att använda handdukar.
Dr. Williams' artikel
Det vore naturligtvis bäst om djuraffärer inte använde kutterspån heller.
Majskolvs material är lika användbart för dem och det är dammfritt och säkert.
Om du behöver mer auktoritär information för att övertyga din djuraffär för att
sluta använda kutterspån så följer en artikel av Dr. Bruce Williams, DVM:
(Följande korta artikel får skrivas ut av alla som önskar vidarebefordra
informationen i ett nyhetsbrev eller annan icke kommersiell publikation. Detta
material får inte bli ändrat på något sätt. Enligt Title 17 av U.S. Code,
sektion 105 är inte copyright tillgänglig för något gjort av U.S.A.s regering.)
VARFÖR INTE KUTTERSPÅN AV CEDER?
I åratal har cederträ använts som material för många små däggdjur, även illrar.
Under de senaste tio åren har ökande bevis kommit som tyder på att detta kanske
inte är ett bra val.
Kutterspån av cederträ, liksom andra aromatiska mjuka träslag (exempelvis vit
och gul pinje) släpper flyktiga kolväten som påverkar djuren som lever bland
dem. Plicatic syra, ett flyktigt kolväte, resulterar i astma hos människor och
kaniner. Andra kolväten ger förändringar i levern, vilket i sin tur kan försämra
dess förmåga att avgifta vissa droger, såsom diverse bedövande ämnen. Cederträ
har också blivit länkat till ökad dödlighet hos råttungar och flera forskare har
under åren hänsyftat till att det kan vara cancerogent. I kycklingars spån
innehöll cederträ mer bakterier än annan typ av spån.
Vad gäller mer praktiska saker, så värderade en artikel i Lab Animal år 1986
många vanliga spån, inkluderande spån från hårdträ, sågspån, papperschips,
tidningspapper, majskorn, kaninpellet, hö och halm, mm, för följande:
Absorptionsförmåga, damm, endogen effekt på djuret, kostnad, användbarhet i
bobyggande och avyttrande. I alla kategorier var spån av cederträ ej att
rekommendera. Intressant nog fick pappersprodukter och värmebehandlade chips av
mjukträ de högsta betygen.
Min erfarenhet visar att illrar är lyckligare i en gammal sweatshirt eller
handdukar, vilka sällan ställer till med några problem. Se dock upp med en
uttråkad iller i sin bur, som kan tugga på tyget och kanske få i sig delar och
därigenom få en blockering i mage eller tarm.
Referenser:
1. Weichbrod RH et al. Selecting bedding material. Lab Anim. Sept 1986, pp.25-
29.
2. Kraft LM. The manufacture, shipping, receiving, and quality control of rodent
bedding materials. Lab Animal Sci. 1980 pp. 366-372.
3. Weichbrod RH et. al. Effects of Cage Beddings on Microsomal Oxidative Enzymes
in Rat Liver. Lab Animal Sci. 38(3): 296-298, 1988.
4. Hessler, JR. Design and Management of Animal Facilities. In Laboratory Animal
Medicine, JG Fox, ed. Academic Press Inc, Orlando. 1984.
5. Chan H. et al. A rabbit model of hypersensitivity to plicatic acid, the agent
responsible for red cedar asthma. J Allergy Clin Immunol 79(5) : 762-767.
== Slut på del 2 ==
Copyright 1994-1998 Pamela Greene <pamg@alumni.rice.edu>
Jag är inte en illerexpert och kan inte garantera sanningshalten i denna
information.
"Ferret Central" "The Ferret FAQ" och siluetten av illern som används i loggan
är Pamela Greenes varumärke.